frilin

Söndagkväll! Frida är helt slutkörd efter en helg som bara kan sammanfattas med goda ord. Eller där ljög jag. Jag återkommer till det senare.

I fredags rullade vi ned till Övik strax före 15, vi fick byta om hemma hos Mickes föräldrar. Vi hann också med att träffa Anders en jättekortis. Vi hämtade upp en tredje tjej och kom väl förberedda för dansmarans första kväll, min första mara dessutom. Första kvällen spelade Blender, Highlights och Zlips. Jag kan ju aldrig jämföra mig med de tre proffs jag bott med i helgen, men danserna gick bättre och bättre allt efter att danstimmarna gick. De två gånger jag försökte mig på buggen blev stora floppar! Mitt ögongodis kom och jag var glad och lycklig. Klädvalet sedan.. Jag hade visserligen valt en något utstickande klänning, men jag förvånades över hur många som först var tvungen "ta en titt" innan de bjöd upp. Vissa människor tittade mig inte ens i ansiktet! Efter dansen földje jag med Therese och Örjan hem till Moliden där jag var inackorderad för helgen tillsammans med ännu en dansant och trevlig man från Östersund. Tack så mycket för allt, sällskap, mat osv! :)

Under lördagen tillbringade vi halva dagen på Paradisbadet. För alla som undrar och har påmint mig så.. jag svalde inte en droppe! Bubblade och försökte ta hand om kroppen för kvällen. Men jag var ju också tvungen att åka lite rutchkanor ;) Än är man väl inte vuxen. Inte på riktigt iaf. Sen blev det god middag på Kinarestaurang innan det bar av till kväll nummer två. Detta var första gången på väldigt länge som jag skulle dansa i byxor! På scen stod Boogart, Perikles och Wahlströms. Och de sistnämnda var precis lika dåliga som för fyra år sedan när jag hörde dem sist. Det blev en lika sen kväll denna dagen, så nu har jag verkligen vänt dygnen. Gått isäng två nätter strax före fem och imorgon ska jag upp den tiden! Kändes väl inte så lockande måste jag säga. Är faktiskt chockad över att jag inte har mer krämpor efter helgen.. En vad gör väldigt ont, lite ont i nån höft, lite blåsor och onda trampdynor. Men herregud! Det borde vart mycket värre. Jag fixade hela helgen iaf och nog blir det fler maror alltid!

Det hopp som tändes under helgen har raserats och Frida är hjärtekrossad. Nästan iaf. Jag tror att allting är nedlagt. Jag vet inte riktigt själv. Har kanske haft det oförskämt bra länge nu, det är väl dax att få känna sig ensam och ledsen ett tag. Jag tror på att låta tiden gå. Bara vänta och se. Hoppet överger mig inte ännu..

Tröttheten gör sig allt mer påmind. Jag kommer nog på mycket mer att berätta efter att jag fått igen lite sovtimmar! Iaf vill jag säga TACK till alla för en jättetrevlig helg! /Frida